Bild

Samla den information och kompetens som redan finns i kommunen

Er kommun har redan från förut samlat in information om barnens behov, önskemål och erfarenheter. Information som baserar sig på barnens egna åsikter återfinns exempelvis i

  • skolhälsoenkäter
  • välfärdsplanen för barn och unga
  • feedback av barnen som insamlats i tjänsterna
  • välfärdsenkäter som riktats till barn och unga
  • läroanstalternas jämställdhets- och likabehandlingsplaner
  • undersökningar
  • barnkonsekvensanalyser
  • de lokala organisationerna.

Det lönar sig att först samla ihop den information som redan har insamlats av barnen och de unga. Därefter kan man skärskåda vad man redan vet på basis av den. Sticker vissa ämnen upp som utmaningar eller framgångar? Om vad behöver ni mer information? Hur hörs olika slags barns röst i den redan insamlade informationen? Är informationen aktuell eller redan föråldrad, och hur är den insamlad?

Exempel från Tammerfors

I Tammerfors ordnas det årligen Påverka-dagar för fjärde- och niondeklassisterna. När Tammerfors ansökte om att gå med i Barnvänlig kommun-modellen, lade staden till en uppgift till den existerande enkäten: ”Vad skulle göra Tammerfors en bättre plats för barnen?” Efter att ha fått gå med i modellen ville Tammerfors öka förståelsen för barnets rättigheter. Påverka-dagens enkät utvidgades: hur upplever barnen att deras rättigheter och välfärd förverkligas? I stället för nya enkäter var det förnuftigt att utveckla den som redan fanns.

Exempel från Villmanstrand

I kartläggningen av nuläget utnyttjades tidigare insamlad statistisk information bl.a. från skolhälsoenkäten, den elektroniska välfärdsberättelsen samt den enkät om läroanstalternas trivselprofil (Utbildningsstyrelsen) som riktats till femte- och niondeklassisterna.

En av målsättningarna för kartläggningen av nuläget i kommunen är att samla ihop all den information som man redan har i kommunen. När kommunen kartlägger metoderna för sin informationsinsamling, upptäcker den samtidigt vad det behövs mer av. Det som är väsentligt är att det i kommunen finns lämpliga sätt att delta och påverka för barn och unga i alla åldrar. Om sådana ännu inte finns, erbjuder arbetet i modellen Barnvänlig kommun en fin möjlighet att skapa dem.

Det är bra om de olika verksamhetsområdena och tjänsterna i kommunen bedömer hur barnen och de unga upplever tjänsterna och hur man ska få feedback direkt av dem.

Den information som tas fram av vuxna i barnens närmaste krets är också värdefull. I synnerhet ett litet barn kan hellre tala om sin åsikt för en egen närstående än en främmande utfrågare. Det räcker dock inte ensamt med att höra vuxna, när man vill få en helhetsbild av barnens vardag och hur deras rättigheter förverkligas. Att höra vuxna och barn är inte antingen-eller-alternativ, utan de kompletterar varandra. Viktiga informationskällor som det lönar sig att bjuda in att delta i kartläggningen av nuläget, är de kommunala anställda som möter barn i sitt arbete.