Identifiera och beakta de etiska principerna

Barnen har tillräcklig och enligt åldersnivån framtagen information om för vilket ändamål de hörs, till vad uppgifterna används och hurdana deras påverkningsmöjligheter är. Det är viktigt att en vuxen genuint förbinder sig att föra barnens åsikter vidare och beaktar dem.

Vuxna får inte använda det som barnen berättar för annat än det man avtalat om. Man ska också tala om för barnen vilken information som har samlats in av barnen och hur den har beaktats. Det är bra att tala om för barnen hur de kan följa med Barnvänlig kommun-utvecklingsarbetet och vem de kan stå i kontakt med, om de efteråt får några tankar. Man ska inte ge tomma löften till barn och unga. Barnens alla önskemål uppfylls inte som sådana, men varje tanke är värdefull.

Hur kan vi säkra att barnens deltagande är transparent och öppet?

Barn ska aldrig tvingas att ge uttryck för sina åsikter. Man ska ange för barnen att de om de så önskar kan avsluta sitt deltagande (i enkäten / intervjun m.m.) i vilket skede som helst. Man ska också ge barnet möjlighet att välja det sätt på vilket hen talar om sina tankar, om det finns möjlighet till det. Det är viktigt att respektera barnets vilja och begära samtycke av barnet till deltagandet och användningen av informationen.

• Ingen får tvingas att tala om sina åsikter. Det lönar sig ändå att uppmuntra och erbjuda stöd!
• Om möjligt, ska barnet kunna påverka det sätt, på vilket hen talar om sina tankar.

Hur ska vi säkra att barnen upplever att det frivilligt att delta?

Ett barn och hens åsikter ska alltid bemötas med högaktning och uppskattning. Barnen ska ges möjlighet att själva förverkliga och föra vidare sina egna idéer. Barnens information är lika värdefull som de vuxnas. Man får aldrig ringakta eller åsidosätta den på grund av barnets ålder, övriga egenskaper eller livssituation. Det är viktigt att uttrycka i ord för barnen och de unga att deras tankar är värdefulla och viktiga.

Hur ska vi säkra att vår verksamhet högaktar barnen?

Barnen ska höras om saker, som är av verklig betydelse för deras liv eller omgivning. Det är bra om frågorna är sådana att ett barn får en chans att tala om saker som är viktiga för hen själv och att de vuxna inte på förhand har bestämt svaren å barnens vägnar.

• “Det är roligt att delta, om man upplever att ämnet är viktigt.”
• “Jag vill påverka saker som är viktiga för mig!”
• ”Vi är med i arbetsplatsintervjuerna av dem som söker till lärare.”

Hur ska vi säkra att deltagandet kan vara betydelsefullt för ett barn?

När man hör barn ska man begrunda på vilka sätt, i vilka utrymmen och situationer hörandet ska ske. Man ska beakta att barnen behöver stöd på olika nivå och sätt att delta som följer deras ålders- och utvecklingsnivå. Det är bra att utforma frågorna och ämnena så att de anknyter till barnets vardag och liv och att barnet förstår dem. Det lönar sig de facto alltid att testa frågorna och utveckla dem tillsammans med olika slags barn och unga. Man kan alltid fråga råd av barnen: förstår ni vad det här betyder?

I diskussionen kan man använda barnets egna ord och på så sätt säkra att ni talar om samma saker. Alla barn kommunicerar inte genom att tala, men kan ändå på många olika sätt ge uttryck för sina tankar exempelvis med hjälp av illustrerat material.

Hur ska vi säkra att våra arbetssätt och vår miljö är barnvänliga?

När man hör barn ska man ägna särskild uppmärksamhet åt att inget barn eller ingen barngrupp utesluts. Utrymmena ska till exempel vara hinderfria och frågorna sådana att de inte utesluter någon. ”Mamma” och ”pappa” är till exempel inte gångbara ord för ett barn, som omhändertas av någon annan. Barnen är ingen enhetlig grupp.

• “Jag är den som man i allmänhet inte frågar av.”

Hur ska vi beakta barnens mångformighet?

Det är bra om de vuxna som hör barn får utbildning eller läser introduktionsmaterial om barndeltagande i stil med denna webbplats.

Hur har vi som genomför fått information om hur barnens deltagande ska genomföras etiskt och förbinder vi oss därtill?

I vissa situationer kan det vara förenat med risker att ge uttryck för åsikter, om barnen delar med sig saker av känslig natur från sitt liv. De vuxna bär ansvar för de barn med vilka de verkar. De vuxna ska tillgripa alla försiktighetsåtgärder för att man ska kunna minimera risken för våld, illabehandling, mobbning eller andra negativa påföljder för barnen. Barnen bör veta var de vid behov kan få hjälp, om frågor som hänger samman med hörandet väcker behov av att tala med en trygg vuxen.

Också i själva situationen är det bra att vara så mycket vuxen att man vid behov konfidentiellt kan ägna personlig uppmärksamhet åt ett barn. Man ska hjälpa ett barn att förstå vilka följder det exempelvis kan ha att publicera hens bild och berättelse.

Trygghet uppstår av många saker:

• Ett barn måste lita på den som frågar. I synnerhet om ämnet är svårt!
• Olika saker är svåra för olika barn.
• Det ska vara tryggt i gruppen. Om det till exempel mobbas i klassen, vågar man inte tala om sina tankar där.
• Barnet måste veta att det inte läcker ut något!
• Man kan skapa gemensamma regler med barnen.
• Ibland är det bra att tala om saker och ting anonymt. Förslagsvis genom att skriva.
• Man ska inte kunna misslyckas och göra bort sig i uppgifterna.
• Man är inte tvungen att dela med sig något ur ens eget liv, om man inte vill.

På vilka olika sätt säkrar vi att situationen är trygg för barnen?

Barnen har rätt att få klara uppgifter om hur deras deltagande har påverkat resultaten. Det lönar sig att erbjuda barnen möjlighet att ta del i uppföljningsprocesserna eller -åtgärderna.

I Barnvänlig kommun-utvecklingsarbetet bör man tala om för barnen, var man kan hitta information. Det är bra att lämna information till de barn som har talat om sina egna åsikter. Det lönar sig att fråga barnen och de unga på vilket sätt och i vilken form de önskar sig den här informationen!

Hur säkrar vi att barnen har möjlighet att få information om hur deltagandet har inverkat?

Barnen tycker att det är speciellt viktigt att när man hör deras åsikter, så görs det på ett meningsfullt sätt. Det är väsentligt att det görs på ett sätt som är naturligt för barnen (med beaktande av individuella egenskaper och ålder), i en avslappnad atmosfär och med möjlighet att påverka och delta på sitt eget sätt. Olika saker är meningsfulla för olika barn, så det är bra om det finns ett flertal sätt att gå till väga. Man kan till exempel utmärkt besvara en enkät genom att skriva, rita eller välja bilder.

Att berätta sina egna åsikter kan i bästa fall stärka upplevelsen av deltagande och ge styrka. Barn som lever i svåra livssituationer har till exempel berättat hur betydelsefullt det har varit för dem att ha möjlighet att dela sina egna tankar om vad som kan hjälpa ett barn och höra erfarenheterna av andra i samma ställning.

Om man går till en skolklass eller en daghemsgrupp för att genomföra hörande, kan man alltid i förväg förfråga sig av barnen eller en vuxen som barnen känner hurdant tillvägagångssätt som skulle vara meningsfullt: är det en sysselsättning som är tilltalande för barnen att rita, prata eller leka. Det är viktigt att den vuxna tackar barnen för deltagandet. Tacket kan vara verbalt, en liten belöning eller till exempel att man gör något trevligt tillsammans.

• Jag fick en kompis!
• Det var roligt när vi inte bara talade utan lekte också.
• Jag fick en känsla av att mina tankar är viktiga.
• Det var roligt att höra vad andra barn som upplevt likadana saker tänker.
• Jag fick ett klistermärke!
• Det var underbart när man frågade oss vad vi vill göra efter det att vi hade utfört uppgiften.

Hur säkrar vi att det kan vara roligt och ge styrka att delta?