Bild

I kommunen är det bra att minnas att man i allmänhet ännu inte får alla barns och ungas röst hörd via representativa delaktighetsstrukturer såsom elevkår och ungdomsfullmäktige.

Det lönar sig att höra barn och unga på de ställen, där de lever sin vardag.

Dessa är:

  • skolorna och daghemmen, grupperna inom eftermiddagsverksamheten; kom också ihåg specialklasserna och elevvården
  • barnens och de ungas fria aktiviteter, platser där de hänger på fritiden och samlas (parker, bibliotek, köpcentra)
  • sociala medier: digitala kanaler som favoriseras av barn och unga (t.ex. TikTok, Snapchat, Instagram), chattar, ungdomstjänsternas nätverkande
  • kulturverksamheten: biblioteken, kulturcentralerna, museerna, biograferna
  • de tjänster som erbjuds av organisationerna: exempelvis kamratgrupper och mötesplatser
  • de evenemang som är riktade till barnfamiljer

För barnen och de unga har det i kommunerna också skapats representativa delaktighetsstrukturer:

  • ungdomsfullmäktige
  • barnparlament
  • elevkårer
  • regionala delaktighetsgrupper.

Dessa strukturer är viktiga, men det är bra att minnas att det är sällan man via dem får alla barns röst hörd.

EXEMPEL FRÅN VILLMANSTRAND

Lågstadieelevernas åsikter insamlades i Villmanstrand i samarbete med barnparlamentet. I barnparlamentet är alla lågstadier representerade. Frågorna sändes på förhand till parlamentsledamöterna och kontaktlärarna för att dryftas i klasserna. Parlamentet behandlade åsikterna i Google Meet. Detta gjorde det möjligt även för andra att följa med mötet – i vissa skolor följde hela klassen med mötet, och man kunde byta ut den företrädare som uppträder framför kameran under mötets gång.

EXEMPEL FRÅN ULEÅBORG

Det verkar en delaktighetsgrupp för barn och unga i alla storområden i Uleåborg. I gruppen finns det representation från områdets alla skolor samt från ungdomslokalen. Delaktighetsgrupperna verkar i samarbete mellan den grundläggande undervisningen och ungdomstjänsterna. För gruppernas praktiska verksamhet svarar en ungdomsledare samt ungdomstjänsternas delaktighetscoach.

Dessutom är det skäl att minnas många slags grupper i vilka barnen träffar andra barn. Grupperna kan förenas av en gemensam kamratupplevelse (exempelvis livssituation eller -händelse, behov av hjälp eller strävan att påverka i någon sak som är viktig för en själv). Såväl kommunerna som organisationerna ordnar gruppverksamhet. Barn och unga kan också själva grunda grupper på eget initiativ. 

Sådana är:

  • barnkamratgrupper
  • erfarenhetsexpertgrupper och influencergrupper
  • digitala råd (t.ex. FRK:s De ungas skyddshus).

EXEMPEL FRÅN TAVASTEHUS

För Icehearts-pojkarna i Tavastehus ordnades före kommunalvalet våren 2021 en egen demokratiworkshop. Pojkarna samlades med bekanta fostrare och koncentrerade sig på att fundera hurdan en drömkommun skulle vara. Barnens önskemål anslöt sig i stor utsträckning till skolans vardag, fritidssysselsättningarna och närmiljön. Arbetet skedde som en dialog mellan barnen och de vuxna samt genom att skriva och teckna. Till slut röstade pojkarna vilket förslag man ska börja förverkliga med hjälp av ett invånarinitiativ. Barnen hade många viktiga åsikter och kreativa idéer.

EXEMPEL FRÅN TAMMERFORS

Tampereen ensi- ja turvakoti ry (Tammerfors mödra- och skyddshem) och Rädda Barnen / Arjesta voimaa-projektet grundade en utvecklargrupp för barn som har upplevt våld i hemmet. I gruppen kartlades 7—12-åriga barns tankar om vad som ger hopp och trygghet i livet. Man fick tag i barnen via en för dem bekant våldsarbetare. Gruppen hade som målsättning att samtidigt lära av barnen och föra barnens åsikter vidare, men också att ge barnen styrka och hjälpa dem. I barnens erfarenheter var det viktigt att det sammanföll att påverka och få hjälp. Den information som uppstod i gruppen utnyttjas även i kartläggningen av nuläget i modellen Barnvänlig kommun.

Kommunen kan också ordna separata evenemang, vid vilka man hör kommunens invånare. I bästa fall kan de barn, unga, föräldrar, arbetstagare och tjänstemän som bor i kommunen via träffarna skapa en samfälld insikt i vad som är bra i kommunen och vad som behöver förbättras.

EXEMPEL FRÅN TAVASTEHUS

I Tavastehus ordnade man åtta regionala evenemang för kommuninvånarna och tjänstemännen. Syftet med evenemangen var att övergripande höra kommuninvånarna. Evenemangen ordnades i skolor och i dem deltog stadsbor i olika ålder samt företrädare för organisationerna och tjänstemän. På evenemangen presenterade man modellen Barnvänlig kommun och gick igenom modellens byggklotsar. Deltagarna fick lista de goda sakerna med anknytning till barn och unga i kommunen samt saker i vilka man tyckte att det fanns mån för en förbättring. Som utvecklingsobjekt lyftes bl.a. fram deltagande och utveckling av tjänsterna.

Bjud också in barn och unga att delta i genomförandet!

Via de representativa grupperna och kamratgrupperna kan du hitta barn och unga för att delta i att kläcka idéer även om hur man barnvänligt skulle kunna få fram olika slags barns åsikter i kommunen. Barnen kan som jämbördiga bjudas in till själva genomförandet. Elevkåren kan exempelvis utföra informationsinsamling i klasserna. Unga kan också ofta hjälpa vuxna att nå andra unga till exempel via sociala medier.

EXEMPEL FRÅN VILLMANSTRAND

I Villmanstrand tog man i ungdomsfullmäktige upp till behandling en skejtpark som barnen och de unga önskat sig. Av ledamöterna i ungdomsfullmäktige upplevde ingen att saken var personligen viktig. De beslutade ändå förhöra sig om barnens och de ungas åsikter i saken genom att dela frågan på ungdomsfullmäktiges Instagram-konto. Det kom massor med svar och i många olika former.

Försäkra dig om att du har identifierat de barn som är i sårbar ställning

När du börjar fundera vilka vägar det är bra att närma sig barn och unga, ska man alltid beakta barnens mångformighet.

  1. Hur får barn i olika ålder sin röst hörd?
  2. Hur beaktar man barn som lever i olika slags livssituationer, har olika utgångspunkter och har upplevt svårigheter i sitt liv?
  3. Hur kan barn som har funktionsnedsättningar delta?

Kommunerna kan ofta använda enkäter som är riktade till en stor grupp och representativa grupper för kartläggningen av barnens åsikter. Då blir exempelvis barn som talar ett främmande språk eller barn med funktionsnedsättningar lätt ohörda. Även om man inte särskilt skulle höra alla grupper i sårbar ställning, är det viktigt att identifiera existensen av olika slags barn och barngrupper och begrunda hur man ska höra dem i tillräcklig utsträckning och systematiskt.

Hörandet av barnens åsikter kan i dessa grupper vara kvalitativt, det behöver alltså inte vara många svarande. Till och med ett enda barns erfarenheter kan vara riktgivande för utvecklingsarbetet. Även vuxna kan förmedla åsikter från de grupper som det är svårt att nå. En organisation som arbetar med en viss målgrupp kan till exempel ha mycket information som insamlats av barnen. Det är skäl att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga i sårbar ställning i kartläggningen av nuläget.

De är åtminstone:

  • barn med utländsk bakgrund och barn som talar ett främmande språk
  • asylsökarbarn
  • barn och unga som hör till sexuella minoriteter
  • barn som har eller i vilkas familjer det finns psykiska problem
  • barn som har eller i vilkas familjer det finns rusmedelsproblem
  • barn i fattiga familjer eller familjer med små inkomster
  • barn som upplevt våld eller mobbning
  • barn med funktionsnedsättning, handikappade eller långtidssjuka barn
  • barn som bor i glesbygden eller i ett socioekonomiskt mindre välställt område
  • barn som är placerade utanför födelsehemmet
  • samiska och romska barn
  • barn som hör till religiösa minoriteter.

Barn som hör till grupperna har ofta sådana erfarenheter av livet, som det är ytterst värdefullt att beakta i det kommunala beslutsfattandet. Barnen vill också själva berätta om sina erfarenheter, när hörandet sker respektfullt och tryggt.

Barnen ska ses och bemötas framför allt som individer. Var och en av dem har sina egna behov, styrkor och intressen. En viss livssituation, egenskap eller kulturbakgrund får inte definiera ett barn eller träffarna med dem.

EXEMPEL FRÅN VILLMANSTRAND

Regnbågsunga har synts väldigt lite i någon av de kommunala aktiviteterna. I kommunen verkar det ändå inom ungdomsväsendet en grupp för regnbågsunga samt en liten, men aktiv Pride-förening. I samarbete med dessa utfördes en enkät riktad till regnbågsunga om hur det är att växa upp som regnbågsung i Villmanstrand. Situationen förbereddes först genom att koordinatorn och de unga som deltar i regnbågsverksamheten lärde känna varandra. Av detta fick man preliminära tankar om hurdana ämnen det skulle vara viktigt att förhöra sig om av de unga själva. Det genomfördes två färdiga enkäter inom ett halvår, som hjälpmedel anlitades Google Docs och Mentimeter. Man nådde de unga med förmedling av grupphandledaren för de regnbågsunga samt Lpr Pride-instagramkontot.

De ämnen man frågar om påverkar även valet av barn och unga. Bara ett sådant barn som har erfarenhet av en viss livssituation eller kundförhållande till en tjänst kan veta svaret på en viss fråga. Frågor om barnskydd ska exempelvis riktas till barn, som har egen erfarenhet av den. En diskussion som gäller trygghet får olika synvinklar, när diskussionen förs av barn som har upplevt våld i hemmet eller mobbning i skolan. Erfarenheterna av att höra till gänget kan vara annorlunda hos barn som först nyligen har flyttat till Finland.

Ur likvärdighetssynpunkt är det viktigt att alla slags barn kan tala om sina egna åsikter. Detta förutsätter att medlen att höra dem är förståeliga för barnen, högaktar barnen och är trygga. Hur kan exempelvis barn med funktionshinder och barn som lever i en svår livssituation delta?

Bra medel är till exempel att använda bilder som stöd, att i förväg förbereda barnen för hörandet, en bekant och trygg vuxens närvaro, en hinderlös omgivning och ett lugnt utrymme, där det inte finns stimuli som splittrar uppmärksamheten.