Instruktioner för att göra den första kartläggningen av nuläget eller en ny kartläggning

Försäkra er om att er koordinationsgrupp har bekantat sig med barnets rättigheter exempelvis genom att delta i UNICEFs grundutbildning och gjort sig tillräckligt förtrogen med temapaketen om barnets rättigheter innan nulägeskartläggningen görs.

Hur fortskrider kartläggningen av nuläget?

Kartläggningen av nuläget innefattar tre skeden:

1. Insamling av barnens och de ungas åsikter.
2. Insamling av indikatorer, dvs. självutvärdering av barnrättssituationen i kommunen med processindikatorer och inmatning i den digitala tjänsten av de kommunspecifika resultatindikatorer som fås genom insamlingen av uppgifterna.
3. Behandling av ett sammandrag av resultaten gemensamt med koordinationsgruppen, barnen och andra centrala intressenter. Den kommande verksamhetsplanen byggs upp utgående från detta!

Hela kommunen deltar i genomförandet av kartläggningen

Involvera barn och unga samt i stor utsträckning olika aktörer och intressenter i kommunen, eftersom man i nulägeskartläggningen bedömer hela kommunens situation. När genomförandet av kartläggningen i kommunen delas upp på olika parter, ökas förståelsen för Barnvänlig kommun-utvecklingsarbetet. Samtidigt delar man på ansvaret och arbetet blir gemensamt.

Det lönar sig att reservera tillräckligt med tid för nulägeskartläggningen. Barnvänlig kommun-koordinationsgruppen och -koordinatorn ansvarar för starten av kartläggningen och sammanställningen av de slutliga resultaten. Fundera tillsammans i koordinationsgruppen vilka aktörer som är lämpliga att ansvara för genomförandet de olika delområdena i kartläggningen. Ju fler parter som bedömer indikatorerna, desto tillförlitligare resultat får man med kartläggningen.

Som en del av kartläggningen ska man också klarlägga de åsikter barn och unga i olika åldrar har om kommunens barnvänlighet. Genom att klarlägga barnens åsikter får ni viktig information om de saker och utvecklingsobjekt som är viktiga för barnen och de unga själva. Ni väljer senare direkt på grundval av barnens åsikter en målsättning till er verksamhetsplan.

Barnens och de ungas åsikter om kommunens barnvänlighet

Barnens och de ungas åsikter om kommunens barnvänlighet och tillgodoseendet av barnets rättigheter ska med olika metoder övergripande samlas in som en del av nulägeskartläggningen av barn i olika ålder, exempelvis i daghemmen, skolorna och ungdomsväsendet. Dessutom lönar det sig att samla fokusgrupper eller på andra sätt höra i synnerhet de barn och unga, vilkas rättigheter det kan vara utmanande att tillgodose, till exempel barn som hör till olika minoritetsgrupper.    

Ni kan utreda barnens och de ungas perspektiv exempelvis med (fokusgrupp)intervjuer, enkäter eller teckningsuppgifter med mindre barn. Vid utredningen av barnens perspektiv och tankar ska man ta hänsyn till deras ålders- och utvecklingsnivå och använda barnvänliga metoder. 

Bekanta er först med Guiden Hörande av barnens åsikter, där ni hittar praktiska exempel, god praxis, färdiga enkätmallar samt metodologiska tips till stöd för hörandet av barnen. 

Dessutom lönar det sig att dryfta vilka bra sätt att gå till väga för att klarlägga barnens åsikter som de olika förvaltningarna redan har i bruk, och aktivt utnyttja dessa möjligheter. I kartläggningen av nuläget kan ni också utnyttja redan tidigare insamlade åsikter av barn och unga samt uppgifter exempelvis ur kommunens välfärdsberättelse och resultaten i enkäten Hälsa i skolan.   

Dokumentera och sammanställ resultaten av hörandet av barnen på det sätt ni önskar och skriv in dem på blanketten i den digitala tjänsten. Om ni håller på att övergå till en fyra års verksamhetsplaneperiod, öppnas det en ny blankett för det ändamålet.

Indikatorerna i kartläggningen av nuläget

I Barnvänlig kommun-modellen följer man med hjälp av process- och resultatindikatorer med och utvärderar aktivt hur barnets rättigheter framskrider. 

Barnvänlig kommun-modellen baserar sig på de fyra allmänna principerna (temaområdena) i barnets rättigheter. De är likabehandling, barnets bästa, rätt till liv, överlevnad och utveckling samt delaktighet, vilka även är indikatorernas temaområden. Förutom dessa innefattar nulägeskartläggningen två andra temaområden: barnets rättigheter i de kommunala strukturerna samt genomförandet av Barnvänlig kommun-modellen i kommunen. Kartläggningen av nuläget innefattar alltså sex temaområden. 

Indikatorerna kartlägger hur barnets rättigheter tillgodoses i kommunen. Det långsiktiga målet för utvecklingsarbetet är att kommunen uppnår en utomordentlig nivå vad gäller alla processindikatorer samt en positiv utveckling vad gäller resultatindikatorerna. 

Obs! En del av indikatorerna beskriver delområden, som inte längre faller på kommunens ansvar efter det att välfärdsområdesreformen trätt i kraft. De process- och resultatindikatorer som faller på välfärdsområdets ansvar, men påverkar barnens liv och barnets rättigheter i kommunen, har i samband med nulägeskartläggningen angetts skilt för sig. För dessa indikatorer finns det en anteckning om att det är frågan om en kartläggande fråga, som det är bra om kommunen känner till i vilket tillstånd den är, men som kommunen inom ramen för sin kompetens inte direkt kan påverka.

Processindikatorer

Kommunens koordinator utvärderar tillsammans med koordinationsgruppen, vid behov med konsulterande av andra aktörer i kommunen situationen i kommunen i fråga om varje processindikator med utnyttjande av nivåbeskrivningar (1–4). Det lönar sig att läsa och gå igenom nivåbeskrivningarna noggrant före det slutliga valet av nivå. Utnyttja vid valet av nivå exempelvis uppgifterna i TEA-viisari och kommunens andra informationskällor. I de öppna tilläggsuppgiftsfälten lönar det sig att indikatorspecifikt anteckna de viktigaste observationerna och motiveringarna till valet av nivå. 

Konsultera en representant för välfärdsområdet vid valet av nivå för de processindikatorer för vilka välfärdsområdet ansvarar. 

Resultatindikatorer

Under de temaområden som baserar sig på de grundläggande principerna i barnets rättigheter finns även resultatindikatorer. Resultatindikatorerna beskriver tillståndet vad gäller barnens välfärd i kommunen i relation till de nationella medelvärdena. En del av resultatindikatorerna är direkt eller indirekt länkade till processindikatorerna. Det har även för resultatindikatorerna angetts särskilt, om indikatorn i fråga är en kartläggande fråga som vilar på välfärdsområdets ansvar.  

Koordinatorn eller den person som svarar för indikatorn i fråga letar fram kommunens resultat och matar in det på det ställe i indikatorformuläret som är reserverat för informationen i fråga. Uppgifterna återfinns i nationella informationskällor, uppspjälkade per kommun. Största delen av indikatorerna återfinns i THL:s enkät Hälsa i skolan, men i resultatindikatorerna har man också utnyttjat övriga uppgifter som återfinns i THL:s Sotekuva (i Sotkanet). Vid varje resultatindikator har noggrannare nämnts dess informationskälla. Om ni inte hittar något kommunspecifikt tal för specialgrupper, ska ni mata in det landsskapsspecifika talet. 

Analysen av indikatorerna utförs som ett gemensamt arbete för hela kommunen

Dryfta i koordinationsgruppen, vilken aktör i kommunen som är den bästa att svara på de olika indikatorerna.

• Bland annat stadens ledningsgrupp, välfärdsgrupp, planläggning, idrott, småbarnspedagogik, grundläggande undervisning och bildningsnämnd kan vara de bästa svarandena.
• I kommunens ledningsgrupp kan man utvärdera exempelvis indikatorer med anknytning till strategi, riktgivande dokument, budgetering, barnrättighetskompetens, bedömning av hörandet av barn och konsekvenser för barn.

För de arbetstagare som verkar i barnens uppväxtmiljöer (exempelvis i enheter inom småbarnspedagogiken och den grundläggande undervisningen) kan man samla frågor i anslutning till indikatorerna för att diskuteras i enheterna, även om man inte direkt skulle använda resultaten av diskussionerna i nulägeskartläggningen. På så sätt får man information om växelverkan mellan barn och vuxna och om enheternas funktionssätt exempelvis vad gäller barnens delaktighet. Vid diskussionerna i enheterna kan man utnyttja exempelvis följande frågor:

• Används det i sektorn/enheterna funktionssätt som tillförsäkrar varje barn en möjlighet att ta upp till gemensam diskussion saker som är viktiga för barnet självt?
• Hurdana roller erbjuds barnen/de unga i tjänsternas/enheternas verksamhetsplanering, implementering och utvärdering?
• Deltar barn och unga i skapandet av tjänsternas/enheternas verksamhetskultur?
• Förverkligas likabehandling av barn och unga i den dagliga växelverkan (tal, gärningar, ord, gester)?

En del av indikatorerna beskriver delområden, som inte längre faller på kommunens ansvar efter det att välfärdsområdesreformen trätt i kraft. De process- och resultatindikatorer som faller på välfärdsområdets ansvar, men påverkar barnens liv och barnets rättigheter i kommunen, har i samband med nulägeskartläggningen angetts skilt för sig. För dessa indikatorer finns det en anteckning om att det är frågan om en kartläggande fråga, som det är bra om kommunen känner till i vilket tillstånd den är, men som kommunen inom ramen för sin kompetens inte direkt kan påverka.

Sammandrag och behandling av resultaten

I sammandragsavsnittet kan ni granska resultaten av nulägeskartläggningen som en helhet och filtrera dem efter behov. Det lönar sig att utnyttja sammandragsavsnittet vid behandlingen av resultaten av kartläggningen.

I behandlingen av resultaten av kartläggningen av nuläget gör ni en helhetsanalys av vilka som är de viktigaste utvecklingsområdena i er kommun, som ni börjar ta itu med i Barnvänlig kommun-utvecklingsarbetet. Det lönar sig att sätta sig omsorgsfullt in i detta skede. Det är viktigt att föra en gemensam diskussion i koordinationsgruppen om resultaten av kartläggningen och dryfta dem. Barnens och de ungas åsikter ska likaså beaktas starkt i analysen. Det lönar sig att planera i god tid hur barn och unga ska delta i behandlingen av resultaten och hur deras synpunkter ska beaktas.

Gå i behandlingen av resultaten igenom blankettens frågor och besvara dem. Efter helhetsanalysen kan ni övergå till följande skede, att utarbeta verksamhetsplanen.