Barnets bästa bedöms på aningen olika sätt beroende på om ett beslut gäller ett enskilt barn eller grupper. I vartdera fallet ska kommunen höra barnen, skaffa all nödvändig information, agera utan dröjsmål och motivera sitt avgörande väl.
I beslut och åtgärder som gäller ett enskilt barn bedöms barnets bästa individuellt och från fall till fall. Barnets bästa ställs i främsta rummet i alla skeden. När man har de nedan uppräknade tillvägagångssätten i bruk, förverkligas barnets bästa på bästa sätt. Genom att följa dessa tillvägagångssätt kan man garantera att barnets bästa blir klarlagt samt beaktat med högsta prioritet som grund för beslutsfattandet.
Barnet har alltid rätt och möjlighet att uttrycka sina egna åsikter. Barnet ska höras på ett sätt som är förenligt med hens ålders- och utvecklingsnivå, i en trygg omgivning, vid lämplig tid, respektfullt och lyhört. Se närmare om hörande av barn i avsnittet ”Delaktighet”. Barnet ska få information om processen och förstå, utifrån sin utvecklingsnivå, vad den handlar om.
Klarlägg fakta ordentligt. Till tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens skyldigheter hör att bereda all nödvändiga fakta och uppgifter som är av betydelse vid bedömningen av barnets bästa. Informationskällor är ofta förutom barnet, familjemedlemmar, lärare, vänner och andra som vet något om situationen eller det inträffade. De insamlade uppgifterna ska bestyrkas och analyseras, och ingen relevant omständighet som man fått kännedom om får lämnas obeaktad.
Verksamheten ska vara tillräckligt snabb. Tiden flyger iväg för en vuxen, för ett barn kan redan en vecka eller en månad vara en oerhört lång tid. Dröjsmål i beslutsfattandet kan skada barnets utveckling. Processer som gäller barn eller påverkar dem ska ges förtur.
Ni har all den sakkunskap som behövs till ert förfogande. I er kommun finns det experter på hur barn och unga utvecklas. De kan också hjälpa dem som har en annorlunda utbildning. Vid bedömningen av barnets bästa bör det i mån av möjlighet involvera en grupp bestående av sakkunniga på olika områden.
Barnet har möjlighet att använda företrädare/biträde. Barnet kan behöva ett juridiskt ombud eller biträde om barnets bästa bedöms i ett administrativt eller rättsligt förfarande.
Ni presenterar öppet processen för bedömning av barnets bästa och motiverar alltid ert beslut väl. En kommunal myndighet ska i varje beslut som gäller ett enskilt barn kunna ange hur barnets bästa har bedömts och mot vilka andra intressen det har övervägts. En tydlig kommunikation hjälper även barnets och hens närstående att förstå beslutet och dess motiveringar. Utarbetandet av motiveringarna ökar också personalens och arbetsgemenskapernas kompetens i övervägandet av barnets bästa.
Barnet och familjen ges råd för att ansöka om ändring av eller överklagande av beslut. Den kommunala tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska säkerställa att barnet/den unga personen om hen så önskar kan söka om ändring i eller anföra klagomål över ett beslut och få juridiskt bistånd för detta.
När en kommunal verksamhet eller ett kommunalt beslut påverkar många barn, grupper eller större befolkningsgrupper, klarläggs barnets bästa med en barnkonsekvensanalys. ”Barnen” kan här avse alla personer under 18 år i kommunen eller någon mera avgränsad grupp, såsom barn eller unga som är i en viss ålder, använder vissa tjänster eller befinner sig i en speciell livssituation.
Det finns i vissa fall skäl att utöka barnkonsekvensanalysen även till unga vuxna som fyllt 18 år och inbegripa brytningsskedet mellan barndom och vuxenliv i bedömningen. Till exempel vid en bedömning av gymnasie- eller yrkesutbildningen är det naturligtvis skäl att granska konsekvenserna också för 18 år fyllda studerande.
Barnkonsekvensanalysen är ett hjälpmedel för att klarlägga och ta hänsyn till barnets bästa i det beslutsfattande som gäller barn. Barnkonsekvensanalysen hör till gruppen förhandsbedömningar (EVA), tillsammans med bedömningen av miljökonsekvenser och ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalysen är också en analys av konsekvenserna för grundrättigheterna och de mänskliga rättigheterna.
I barnkonsekvensanalysen analyserar man hur något avgörande påverkar barnens eller de ungas välbefinnande och utveckling och hur deras rättigheter förverkligas. Vid analysen används såväl myndigheternas forskningsrön som empiriska data om barnen, de unga och familjerna.
Man ska alltid utföra en barnkonsekvensanalys, när kommunen planerar utbildning, trafik, byggande, markanvändning, idrotts-, kultur- och fritidstjänster, social-, hälsovårds- och småbarnspedagogiktjänster eller vad som helst annat, om det direkt påverkar barn och unga.
Barnkonsekvensanalysen ansluter sig i kommunen till alla verksamhetsområden och verkligt många projekt.Om barnkonsekvenserna är indirekta och inte kan anses vara relevanta behöver man inte nödvändigtvis utföra en barnkonsekvensanalys. Man bör dock minnas att man ofta först i den egentliga konsekvensanalysen upptäcker att det finns konsekvenser fastän sådana inte skulle ha konstaterats vid en första anblick. Om du befarar att du gör en barnkonsekvensanalys i onödan, oroar du dig i onödan.
De kommunala beslutsfattarna och myndigheterna ska alltid kunna motivera hur man har bedömt barnets bästa i en verksamhet. Då man bedömer barnets bästa i kommunen, ingår det i arbetet att identifiera och bedöma de positiva och negativa konsekvenserna för barnen av de beslut som är under beredning, även av annan myndighetsverksamhet. Samtidigt ska man begrunda hur det skulle vara möjligt att minska identifierade negativa konsekvenser.
Ska vår byskola dras in?
Barnets åsikter(BK12 art., 13 art., 42 art.):Vad anserde barn som berörs av en förändring?Har de fått tillräckliginformation om saken och på ett förståeligt sätt?Hur tar man hänsyn till barnens åsikter?
Barnetsvälmående och vardag(BK26 art., 27 art., 31 art.):Hur påverkar besluteten balanseraduppväxt och utveckling förbarnet/barnen?Hur påverkar beslutet barnets rätttill lek, fritid,hobbyverksamhet, idrott och vila? Hur tar man i beslutet hänsyn till effekten med tanke på en tillräcklig levnadsstandard och utkomst för barnet?
Identitet och bakgrund(BK2 art., 8 art, 14 art., 30 art.):Hur beaktar man barnensmångfald och olika slags barngrupper samt deras egenskaper och behov?Ta hänsyn åtminstone till barnens kön, sexuellainriktning,nationella ursprung, språk, religion och personlighet. Påverkar den fråga som är under beredning de barn som bor i olika områden på olika sätt? Hur tryggas barnenslikabehandlingochicke-diskriminering?
En särskilt utsattställning(BK22 art., 23 art., 30 art.):Hurtar man ibeslutethänsyn tillattetteller flerabarnär ien utsattställning?Hur påverkarbeslutetbarn som ärien särskiltutsattställning, såsom fattiga familjers barn, barn med funktionsnedsättning, barn som hör till minoriteter eller ärplacerade utanför hemmet?
Att slå vakt om familjeförhållandena och andra mänskliga relationer(BK9 art., 10 art., 15 art.):Hur påverkarbeslutetbarnets/barnensnärstående ochfortlöpandemänskliga relationer och tryggandet av dem? Kan förslaget orsakautslagningav barn och unga? Hur ska man hindra detta?
Hälsa(BK24 art.):Hur påverkarbeslutet barnets fysiska och psykiska hälsaeller möjlighet att få hälsovård?Minskar eller ökar beslutetriskerna för att barnen ska insjuknaellerråka ut för olyckor? Inverkar beslutet på barnens hälsa ochsäkerhetexempelvis i samband medextrema väderfenomen someventuellt orsakas av klimatförändringenoch utbredningen av sjukdomar?
Omsorg, skydd och säkerhet(BK6 art., 16 art., 19 art., 33 art., 34 art., 36 art., 37 art.):Vilkaeffekterfårbeslutetpåbarnens fysiska, psykiska och socialatrygghet? Hur påverkar beslutet barnets uppväxtmiljö i familjen,ikompisförhållandena ochilivsmiljön?Vilkarisker ochskadorsamtvilkaandra effekter aven förändring,såsom exempelvisklimatförändringen, kaniframtidenpåverkabarnens trygghet? Hurkan dettaförebyggas? Hur påverkar beslutetbarnens integritetsskydd?
Utbildning och småbarnspedagogik(28 art., 29 art.):Hur påverkar beslutets barnets/barnenslikvärdiga rätt att få högklassig undervisning eller småbarnspedagogik?