Först: I vår kommun är varje barn viktigt.

Som delaktig blir varje barn uppmärksammat, accepterat och uppskattat som sig själv. Hen får möjligheter att få information, att agera och påverka. Barnets åsikter, ståndpunkter och idéer har betydelse. Delaktighet är en central rättighet för ett barn, för utan delaktighet utvecklas inte barnet. Rätten till delaktighet har ett egenvärde, dvs. den är av betydelse oberoende av dess effekter. Delaktighet är också ett hjälpmedel att bygga upp ett starkt och bättre fungerande samhälle. 

Barnens och de ungas delaktighet förutsätter att samhället ser sina minderåriga medlemmar som aktörer: som kommunmedlemmar och medborgare som har åsikter och erfarenheter. En barnvänlig kommun stöder systematiskt och fortlöpande barnens möjligheter att påverka såväl sitt eget liv och sin närmiljö som samhället i mer vidsträckt omfattning.   

Delaktighet är inte att lyssna någon enstaka gång i något skede av någon process, inte heller något nödvändigt ont som genomförts slumpmässigt, formellt eller i ogenomtänkt. 

Ett kollektiv, där alla är delaktiga och ingen är utomstående, är starkt och fungerande. Utanförskap och marginalisering försvagar individens verksamhetsmöjligheter och alstrar depression och i värsta fall hat mot hela samhället. Delaktighet är däremot ett byggmaterial för ett gott liv för såväl individen som samhället.       

Delaktighet är en rättighet för barnet. Den grundar sig såväl på FN:s konvention om barnets rättigheter som på finsk lagstiftning och det finns ingen nedre åldersgräns för delaktigheten. 12:te artikeln i konventionen om barnets rättigheter konstaterar att barnet ska ha rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör barnet och att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Enligt grundlagen ska barnet bemötas som jämlika individer. Barnet skall ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. I artikeln regleras också frågor som är väsentliga med tanke på delaktigheten exempelvis i lagen om grundläggande utbildning, ungdomslagen, kommunallagen och barnskyddslagen. 

I de finländska kommunerna finns det totalt en miljon invånare, som ännu inte får rösta på grund av sin ålder. Hur säkerställer vi att deras åsikter blir hörda och att de har inflytande?  

I den kommunala servicen och beslutsfattandet finns det en stor mängd ärenden, som påverkar barnen direkt eller indirekt. Hurdant är skolnätet, hurdana skolvägarna? Hur ordnas undervisningen? Hurdant bibliotek bygger man? Hur ska den nya gågatan i centrum bli en angenäm miljö också för de unga?  

Och hurdan flexibilitet i arbetstiden erbjuder de arbetsgivare som verkar inom kommunen föräldrarna? Hur byggs kommunens budget upp? Hur fungerar servicen för vuxna, till exempel rusmedels- och mentalvårdsservicen och hur beaktas kundernas familjesituation i den?   

Och framför allt: vilka ämnen är viktiga för barnen själva i er kommun? Hur kan de påverka de sakerna?  

Delaktighet kan betyda att man hör ett enskilt barn eller en ung person i ett ärende som gäller hen själv. Likaså kan den betyda att barn i daghemsåldern involveras i planeringen av bibliotekets barnavdelning. Delaktighet kan vara ett stadsevenemang som genomförs med lågstadieelever eller att uppmuntra unga till egen föreningsverksamhet och andra typer av aktivt medborgarskap.  

Barnens och de ungas delaktighet i sina egna vardagliga gemenskaper och livsmiljöer är likaså av central betydelse, och bör stödjas och främjas aktivt. 

En förutsättning för att delaktigheten ska förverkligas i praktiken är en övergripande, positiv inställning till barnen och att deras åsikter respekteras inom alla samhällssektorer. För att delaktigheten ska förverkligas krävs det såväl kunskap, metoder som resurser. 

Alla drar nytta av resultaten av detta arbete. Delaktighet är ett från år till år och från generation till generation fortgående utveckling till aktiva samhällsmedborgare. 

I detta avsnitt berättar vi hur kommunen möjliggör delaktighet för barn och unga.