Barnbudgetering visar hur barnvänlig en kommun är i euro

Vetskap om att “vår kommun använder 35 % av sin budget för barn” berättar dock ännu inte mycket. Därför borde barnbudgeteringen alltid innefatta även en budget- och effektanalys, dvs. att man undersöker exempelvis vilka tjänster pengarna används till, hur stor del av pengarna som används för förebyggande tjänster och vilken effekt dessa summor har på barnens välbefinnande med hjälp av erfarenheter och statistik.  

Barnbudgetering betyder alltså inte att man gör upp en särskild ”budget för barn”, utan det är fråga om en granskning av de anslag som riktar sig till barn som en helhet.  

I det arbetsredskap som utarbetats till stöd för barnbudgeteringen har den kommunala servicen indelats enligt den så kallade trafikljusmodellen. I modellen har kommunens förebyggande välfärds- och hälsovårdstjänster utmärkts med grön färg, stödjande och tillfälliga tjänster med gul färg och korrigerande tjänster med röd färg. Utöver färgerna specificeras utgifterna enligt tjänstestrukturen.  

Med redskapet kan man granska den egna kommunens och andra kommuners jämförelseuppgifter om de använda resurserna och å andra sidan indikatorerna för barnens välmående. På så sätt får man ett mer omfattande och övergripande kunskapsunderlag om hur effektiva de tjänster är som tilldelats resurser för barnen.   

Ur beslutsfattarnas synvinkel är såväl barnkonsekvensanalysen som barnbudgeteringen hjälpmedel för en kunskapsdriven styrning. Man kan inte genomföra barnbudgetering utan en barnkonsekvensanalys av de budgetbeslut som fattats. Utan konsekvensanalysen är det bara fråga om budgetanalys. Syftet med de data som fås fram av såväl barnkonsekvensanalysen som barnbudgeteringen är att göra beslutsprocessen – allt från bedömningen och planeringen av beslutets förhandseffekter till uppföljningen av dess effekter – genomskinlig med tanke på barnets rättigheter. Detta gör det också möjligt att i första hand beakta barnets bästa när man fattar ekonomiska beslut.