Bild
Barnets bästa ska beaktas primärt

Barnets bästa

LÄSTID: 4min

Hur stor del av de gemensamma eurona använder er kommun för barnen? Känner man till summan? Räcker eurona till och fördelas de så att barnen mår bra och vars och ens rättigheter förverkligas? Vem ska förstå och behärska barnbudgetering? Du – åtminstone om du deltar i beredningen av kommunens budget och i att besluta om den.  

Vad innebär barnbudgetering i kommunen?

Man kan tänka på barnbudgeteringen som en ekonomisk mätare av kommunens barnvänlighet, som främjar förverkligandet av kommunens målsättningar i anknytning till barnen. Med hjälp av barnbudgetering kan kommunen som helhet granska hur de offentliga medlen används för barn – inte bara ett verksamhetsområde åt gången. När man ser de effekter som åstadkommits med offentliga medel med överskridande av förvaltningsområdena, kan man i framtiden även fatta beslut om användningen av medel med beaktande av barnets rättigheter i hela kommunen. 

När budgeten spjälkas upp och analyseras kan man bedöma om resurstilldelningen är tillräcklig i förhållande till behoven. Barnbudgetering möjliggör bland annat allokering av medel till sådana åtgärder som minskar behovet av senare, dyrare tjänster. 

Enligt en allmän kommentar (nr 19) från FN:s kommitté för barnets rättigheter ska konventionsstaterna beakta alla barnets rättigheter i alla skeden av sina budgetprocesser och i alla sina förvaltningssystem nationellt och lokalt. I praktiken avses härmed barnbudgetering.  

Barnbudgetering innebär att kommunens ekonomi granskas utifrån barns rättigheter. Med hjälp av barnbudgetering spårar man alla de anslag som de kommunala aktörerna använder för barn.  

MER INFORMATION OM ÄMNET

I barnbudgeteringen granskas de anslag som riktas till barn som en helhet

Vetskap om att “vår kommun använder 35 % av sin budget för barn” berättar dock ännu inte mycket. Därför borde barnbudgeteringen alltid innefatta även en budget- och effektanalys, dvs. att man undersöker exempelvis vilka tjänster pengarna används till, hur stor del av pengarna som används för förebyggande tjänster och vilken effekt dessa summor har på barnens välbefinnande med hjälp av erfarenheter och statistik.  

Barnbudgetering betyder alltså inte att man gör upp en särskild ”budget för barn”, utan det är fråga om en granskning av de anslag som riktar sig till barn som en helhet.  

I det arbetsredskap som utarbetats till stöd för barnbudgeteringen har den kommunala servicen indelats enligt den så kallade trafikljusmodellen. I modellen har kommunens förebyggande välfärds- och hälsovårdstjänster utmärkts med grön färg, stödjande och tillfälliga tjänster med gul färg och korrigerande tjänster med röd färg. Utöver färgerna specificeras utgifterna enligt tjänstestrukturen.  

Med redskapet kan man granska den egna kommunens och andra kommuners jämförelseuppgifter om de använda resurserna och å andra sidan indikatorerna för barnens välmående. På så sätt får man ett mer omfattande och övergripande kunskapsunderlag om hur effektiva de tjänster är som tilldelats resurser för barnen.   

Ur beslutsfattarnas synvinkel är såväl barnkonsekvensanalysen som barnbudgeteringen hjälpmedel för en kunskapsdriven styrning. Man kan inte genomföra barnbudgetering utan en barnkonsekvensanalys av de budgetbeslut som fattats. Utan konsekvensanalysen är det bara fråga om budgetanalys. Syftet med de data som fås fram av såväl barnkonsekvensanalysen som barnbudgeteringen är att göra beslutsprocessen – allt från bedömningen och planeringen av beslutets förhandseffekter till uppföljningen av dess effekter – genomskinlig med tanke på barnets rättigheter. Detta gör det också möjligt att i första hand beakta barnets bästa när man fattar ekonomiska beslut.

Hur ska man komma igång med barnbudgeteringen?

Bestäm vad ni i er kommun vill åstadkomma med barnbudgeteringen. Diskutera vad som är väsentligt just för er.

Det återfinns konkreta steg för att inleda barnbudgetering både i den barnbudgeteringsrapport som statsrådets kansli låtit utföra och utjämningarna i den indikator som behandlar barnbudgetering i kartläggningen av nuläget. 

Image

Vad är barnbudgeteringens primära användningsändamål (förebyggande ekonomiplanering eller analys av de realiserade ekonomiska talen)? 

Image

Hur ofta ska barnbudgetering göras (oregelbundet, regelbundet)? 

Image

Är den framtagna informationen i huvudsak avsedd för eget bruk, eller behövs det jämförande information från andra kommuner? 

Image

På vilken nivå analyseras servicestrukturen (exempelvis enbart klassificering på JHS-nivå eller en övergripande analys som dessutom innefattar trafikljusmodellen och direkta, indirekta och kollektiva kostnader)? 

Image

Vem behandlar i första hand resultaten av barnbudgeteringen?  

Image

Vem ansvarar i sista hand för genomförandet av barnbudgeteringen och med vilka resurser? 

FRÅGA
Vilken nytta har man av barnbudgeteringen?
  1. Finns det information till stöd för beslutsfattandet? 
  2. Finns det en möjlighet att allokera medel effektivt? 
  3. Finns det en helhetsbild av användningen av medel till förmån de yngsta kommuninvånarna? 
  4. Vilka är möjligheterna till uppföljning av hur målsättningarna för redskapet förverkligas?