Bild
LÄSTID: 4min
Diskriminering är att försätta en person i en ojämlik ställning i förhållande till andra utan godtagbar grund. Diskrimineringsförbudet gäller barn på samma sätt som vuxna.
Diskriminering är förbjuden i lag.
Diskriminering är att försätta en person i en ojämlik ställning i förhållande till andra utan godtagbar grund. Diskrimineringsförbudet gäller barn på samma sätt som vuxna. Diskriminering är förbjuden i lag.
Enligt lagen får ingen diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Diskriminering på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck är enligt lagen också förbjuden.
Vad är då en godtagbar grund att försätta en person i en sämre ställning än andra? Det finns många sådana situationer i barnens och även de ungas liv: det kan och får finnas ett inträdesprov eller en åldersgräns till en hobbygrupp. Kommunen får erbjuda utrikesfödda unga ett visst antal sommarjobb, utan att det är diskriminering av andra unga. En person utan funktionsnedsättning som sitter på en plats för personer med funktionsnedsättning i bussen ska ge upp sin plats, när en person med funktionsnedsättning behöver den.
Begränsningar betraktas ofta som diskriminering, men tillnärmelsevis alla begränsningar är inte diskriminering. Att lagen förbjuder inträde i en bar för personer under 18 år är inte diskriminering, utan ett stadgande i lag för att skydda barnens och ungdomarnas hälsa.
Som tjänsteinnehavare eller förtroendevald är det viktigt att förhöra sig om de erfarenheter barnen och ungdomarna i kommunen har av diskriminering. De har kanske lagt märke till saker som vuxna inte har kommit att tänka på. Om man till exempel begränsar ungdomarnas vistelse i ett offentligt eller halvoffentligt rum, föreligger det godtagbara grunder för detta?
Diskriminering sker på många sätt
Diskrimineringen kan vara
Image
Direkt: föräldrar av samma kön erbjuds till exempel inte samma kvalitet i föräldrastödet som rådgivningsbyråns övriga klienter: till exempel kan man inte ge råd i föräldraskapet till en icke-biologisk förälder eller man låter förstå att familjens sammansättning kommer att orsaka barnet problem senare.
Image
Indirekt: i simhallen är det exempelvis förbjudet att använda en baddräkt som täcker kroppen. .
Image
trakasserier: stämningen i klassen, i en fritidssysselsättning eller någon annanstans i barnets omgivning är hotande, fientlig eller aggressiv mot barnet. ”Du borde inte vara här. Åk till ditt hemland.”
Image
en anvisning eller order att diskriminera: rektorn ger till exempel anvisningar till lärarna att hålla ”alla åttans pojkar” borta från elevkårens styrelse. Det är en diskriminerande gärning redan att ge anvisningen, även om den inte skulle efterföljas.
Image
Förvägrande av skäliga medgivanden: det har till exempel inte ordnats hinderfritt tillträde till biblioteket eller man kan gå till gymmet bara längs trappor.
FRÅGA
Är det diskriminering, om ...
- ungdomarna inte får vistas på bänkarna på torget?
- man i klassen ”som sin åsikt” får framföra också nedsättande påståenden om andra?
- man i flickornas fotbollsklubb inte får spela iklädd huvudduk?
- man inte vill ha föräldrar ur en regnbågsfamilj som handledare på lägerskolan?
Vad betyder positiv särbehandling?
Jämlikhet förverkligas inte om kommunen bara nöjer sig med skenbar jämlikhet, dvs. erbjuder ”samma åt alla”. Det säkerställer inte att samma rättighet garanteras för alla. Faktisk jämlikhet betyder att varje barn och ung person på riktigt uppnår samma utgångsläge och vid behov också får stöd därefter.
För att nå samma utgångläge är det många som behöver stöd eller undanröjande av hinder.
Kommunen kan bedriva positiv särbehandling eller åtgärder som jämnar ut skillnader i utgångsläget. Det är också möjligt att bryta en generationsövergripande ond cirkel av utslagning. Kommunen är här en central aktör.
Positiv särbehandling kan med tanke på barnets bästa erbjudas till alla barn och ungdomar eftersom de är i en mer utsatt situation än vuxna. Positiv särbehandling kan vara att sysselsätta ungdomar som har specialbehov eller hör till minoriteter eller en kvot i en läroanstalt för unga i en svagare samhällelig ställning.
Det lönar sig alltid att reflektera över behovet av positiv särbehandling i kommunens bildningsväsen, ungdomsväsen, kultur- och idrottstjänster och till och med i stadsplaneringen.
FRÅGA
Reflektera med tanke på det särskilda stödet ...
- Vilka barn och ungdomar behöver mer stöd än andra för att kunna dra nytta av en tjänst?
- Hurdant skulle stödet vara?
- Har vi identifierat alla de grupper som skulle kunna delta och använda en tjänst, om vi gjorde det möjligt för dem?