Så här påverkar välfärdsområdesreformen Barnvänlig kommun-arbetet

UNICEFs modell Barnvänlig kommun hjälper kommunerna att fatta riktiga beslut med tanke på barnens välfärd och rättigheter i de dagliga tjänsterna för barn och den kommunala förvaltningen. Modellen har stött kommunerna redan i 10 år.

I framtiden stödjer UNICEF såväl kommunerna som välfärdsområdena vad gäller att främja barnets rättigheter.

Ändringar i sammansättningen av Barnvänlig kommun-koordinationsgruppen och identifiering av samarbetet mellan kommunen och välfärdsområdet

Kommunen ska även i fortsättningen säkra att kommunens alla verksamhetsområden och centrala aktörer, kommunens förtroendevalda samt kommunens informationsförmedling är representerade i dess Barnvänlig kommun-koordinationsgrupp. Dessutom ska det finnas en eller flera företrädare för barn och unga i gruppen.

När välfärdsområdena startar ska kommunen kalla med till koordinationsgruppen även erforderliga, i förhållande till kommunen utomstående centrala aktörer såsom en anställd och en förtroendevald från välfärdsområdet. Man kallar också med övriga aktiva aktörer, som främjar barnets rättigheter i kommunen, såsom företrädare för den tredje och fjärde sektorn och/eller företrädare för näringslivet.

Dessa samarbetsparter har angetts i förbindelsen mellan kommunen och UNICEF.

Ändringar i Barnvänlig kommun-modellens process- och resultatindikatorer

I Barnvänlig kommun-modellen följer och utvärderar man aktivt med hjälp av process- och resultatindikatorer hur barnets rättigheter avancerar. 

Indikatorerna innefattar förutom de grundläggande principerna i barnets rättigheter två övriga temaområden: Barnets rättigheter i de kommunala strukturerna samt Genomförandet av Barnvänlig kommun-modellen i kommunen. Indikatorerna är temaområdesvis uppdelade på process- och resultatindikatorer. 

Långtidsmålsättningen för utvecklingsarbetet är att kommunen ska uppnå en utomordentlig nivå vad gäller samtliga processindikatorer samt en positiv utveckling i fråga om resultatindikatorerna. 

De process- och resultatindikatorer som faller på välfärdsområdenas ansvar, men påverkar barnens liv och barnets rättigheter i kommunen har sedan början av 2023 angetts skilt för sig. För dessa indikatorer finns det en notering om att det gäller en kartläggande fråga, som det är bra om kommunen känner till i vilket tillstånd den är, men som kommunen inom ramen för sin kompetens inte direkt kan påverka.    

Självutvärdering av processindikatorerna

Kommunen självutvärderar för varje processindikator sin egen situation med utnyttjande av nivåbeskrivningar. I valet av nivå utnyttjar kommunen exempelvis TEA-viisaris uppgifter och andra kommunala informationskällor. 

När kommunen träffar valet av nivå för de processindikatorer för vilka välfärdsområdet ansvarar ska kommunen konsultera en representant för välfärdsområdet.

Observation av resultatindikatorerna

Under de temaområden som baserar sig på de grundläggande principerna i barnets rättigheter finns resultatindikatorer. Resultatindikatorerna beskriver tillståndet vad gäller barnens välfärd i kommunen och dess ändring i relation till de nationella medelvärdena. Även för resultatindikatorerna har det angetts särskilt, om ifrågavarande indikator är en kartläggande fråga som faller på välfärdsområdets ansvar.   

Läs mer: indikatorerna som pdf-fil (för nu på finska, kommer på svenska) 

Målsättningar och verksamhetsplan för Barnvänlig kommun-arbetet

På grundval av nulägeskartläggningen och hörandet av barnen väljer kommunen ungefär fem målsättningar, som den börjar bereda under sin första verksamhetsperiod för att förbättra de största barnrättighetsproblem som har upptäckts i kommunen. 

I fortsättningen kan kommunen välja som en målsättning i verksamhetsplanen bara sådana målsättningar och åtgärder, som den själv kan påverka. Indikatorer för vilka välfärdsområdet ansvarar kan väljas med i verksamhetsplanen bara om välfärdsområdet förbinder sig till gemensamt utvecklingsarbete.

Läs mer: Instruktion för utarbetandet av verksamhetsplanen (PDF)

Ändring i samarbetet kommunerna emellan: kommunerna i samma välfärdsområde i närmare samarbete med varandra samt välfärdsområdet

UNICEF uppmuntrar de kommuner inom samma område som är med i modellen till att intensifiera samarbetet såväl med varandra som med välfärdsområdet. Varje område organiserar sig själv och väljer inom sig en sammankallare. UNICEF stödjer kommunerna och välfärdsområdena i lösningen av gemensamma barnrättighetsproblem.

Dessutom stödjer UNICEF ordnandet av gemensamma träffar per barnrättighetstema för de kommuner som är med i modellen och välfärdsområdena. De barnrättighetsutbildningar som UNICEF ordnar öppnas även för företrädare för välfärdsområdena.

De kommuner som är med i modellen Barnvänlig kommun i de olika välfärdsområdena

Egentliga Finlands välfärdsområde
Totalt 27 kommuner, av vilka 3 kommuner är med i modellen: 
Kimitoön, Salo, Åbo 

Satakunta välfärdsområde
16 kommuner, av vilka 2 kommuner är med i modellen: 
Euraåminne, Björneborg 

Egentliga Tavastlands välfärdsområde
11 kommuner, av vilka 7 kommuner är med i modellen: 
Forssa, Hattula, Tavastehus, Janakkala, Loppis, Riihimäki, Tammela 

Birkalands välfärdsområde
23 kommuner, av vilka 5 kommuner är med i modellen: 
Kangasala, Lempäälä, Nokia, Tammerfors, Vesilax 

Päijänne-Tavastlands välfärdsområde
10 kommuner, av vilka 1 kommun är med i modellen: 
Kärkölä 

Kymmenedalens välfärdsområde
6 kommuner, av vilka 2 kommuner är med i modellen: 
Fredrikshamn, Kotka 

Södra Karelens välfärdsområde
9 kommuner, av vilka 2 kommuner är med i modellen: 
Imatra, Villmanstrand 

Södra Savolax välfärdsområde
12 kommuner, av vilka 1 kommun är med i modellen: 
Puumala 

Norra Savolax välfärdsområde
19 kommuner, av vilka 2 kommuner är med i modellen: 
Kuopio, Leppävirta 

Norra Karelens välfärdsområde
13 kommuner, av vilka 3 kommuner är med i modellen: 
Joensuu, Libelits, Outokumpu 

Mellersta Finlands välfärdsområde
22 kommuner, av vilka 2 kommuner är med i modellen: 
Jyväskylä, Keuru 

Södra Österbottens välfärdsområde
18 kommuner, av vilka 4 kommuner är med i modellen: 
Storkyro, Kauhajoki, Kurikka, Seinäjoki 

Österbottens välfärdsområde
14 kommuner, av vilka 4 kommuner är med i modellen: 
Malax, Pedersöre, Vasa och Vörå 

Mellersta Österbottens välfärdsområde
8 kommuner, av vilka 1 kommun är med i modellen: 
Karleby 

Norra Österbottens välfärdsområde
30 kommuner, av vilka 3 kommuner är med i modellen: 
Kempele, Limingo, Uleåborg 

Kajanalands välfärdsområde
8 kommuner, av vilka 1 kommun är med i modellen: 
Sotkamo 

Lapplands välfärdsområde
21 kommuner, av vilka 2 kommuner är med i modellen: 
Ranua, Rovaniemi 

Östra Nylands välfärdsområde
7 kommuner, av vilka 2 kommuner är med i modellen: 
Lappträsk, Lovisa 

Mellersta Nylands välfärdsområde
6 kommuner, av vilka 1 kommun är med i modellen: 
Tusby 

Västra Nylands välfärdsområde
10 kommuner, av vilka 3 kommuner är med i modellen: 
Kyrkslätt, Lojo, Vichtis 

Vanda och Kervo välfärdsområde
2 kommuner, av vilka 1 kommun är med i modellen: 
Vanda 

Helsingfors