Bild
Publicerad: 20.9.2022
Vet du hur många euro din kommun använder om året för tjänster åt barn och unga? Och till vilka tjänster används de här eurona och hurdana konsekvenser man får man till stånd med dem?
I den samhälleliga debatten fäster man ofta uppmärksamhet vid hur mycket pengar som allokeras till någon viss sektor. Dessutom skulle det vara viktigt att fråga hur pengarna allokeras noggrannare och vad som åstadkoms med dessa pengar. Har man till exempel fått mobbningen att minska i och med de euron som styrts till detta? Och förbättrades de ungas mentala hälsa genom att satsa på förebyggande mentalvårdstjänster? Och det allra viktigaste, varför var effekten sådan som den var?
Vid sidan av enskilda tjänster och sektorer ska man ägna uppmärksamhet åt människornas livsfaser och de fenomen som sammanhänger med dem. Tillgodoseendet av barnens eller de ungas rättigheter och deras välfärd omspänner ofta ett flertal delområden i kommunernas verksamhet. Tillgodoseendet av barnets rättigheter kan dagligen påverkas exempelvis av stadsmiljöns trygghet på skolvägen, förhållandena i klassen, möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter på eftermiddagen och den offentliga trafik som står till buds efter fritidsaktiviteterna.
En analys av livsfaserna och fenomenen förutsätter en omprecisering och -strukturering av den information som vi har till vårt förfogande. Vi behöver metoder för att analysera kommunens budget så att vi har möjlighet att analysera tjänsterna och utfallsinformationen om dem på en noggrannare nivå än tidigare.
Vi har redan mycket information om barnens välfärd, tack vare bland annat Institutets för hälsa och välfärd uttömmande, riksomfattande informationsinsamling. Denna information måste dock styra beslutsfattandet och ledningen starkare än i detta nu. Vid utnyttjandet av informationen ska man analysera utvecklingen under en tillräckligt lång period. Bara på så sätt kan vi uppskatta huruvida man med de valda åtgärderna uppnår de mål som uppställts för barnens välfärd på det mest effektiva sättet.
Till all lycka har vi även information om hur det lönar sig att gå vidare i saken. En konkret metod är att ta i bruk barnbudgetering på olika förvaltningsnivåer. Vägen utstakas av finansministeriets i verkställigheten av den nationella barnstrategin publicerade rapport om barnbudgetering i kommunerna och välfärdsområdena.
Vi behöver involvera kommunerna i detta arbete. Barnbudgetering främjar såväl tillgodoseendet av varje barns rättigheter som informationsbaserat ledarskap. Med dess hjälp skapar vi förutsättningar för ett beslutsfattande som är både mänskligt och ekonomiskt hållbart.
