Bild
Det är en skyldighet för de vuxna att stödja barnens och de ungas sammankomster och stärka trygghetskänslan samt möjliggöra situationer, där barn och unga kan träffas och tillbringa fritiden. Olika organisationer, klubbaktörer och idrottsföreningar ordnar fritidsverksamhet för barn och unga exempelvis under skolloven. Det har i synnerhet för barn som flytt från Ukraina ordnats olika slags öppen verksamhet även av kommunerna. De lektioner för att stärka känslo- och interaktionsfärdigheterna som ordnas i skolan och olika slags verksamhetsmodeller som samlar ihop familjerna stärker knytandet av sociala relationer.
Problem
- Barn som inte går i skola eller daghem i Finland, har inte möjlighet att skapa kamrat- och vänskapsförhållanden till andra barn som bor i Finland.
- Barnen har svårigheter att knyta kamratrelationer, även om de är i skola eller på daghem, till exempel på grund av bristande språkkunskaper.
- Separation från familjemedlemmar som blir kvar i utgångslandet påverkar ett barns liv och ökar stressen.
Bra att beakta
- Växelverkan mellan barn och unga kan ökas i skolan exempelvis på lektionerna och genom att uppmärksamma barn på flykt i verksamheten i det kollektiva elevvårdsarbetet.
God praxis
Ett exempel från Uleåborg: På mottagningscentralen fanns det unga, som hade blivit kvar på sina rum för att ”hänga i telefon”. Mottagningscentralens arbetstagare och det kommunala ungdomsväsendet ryckte in och ordnade en introduktionsdag för de unga och deras vårdnadshavare samt inledde ett försök med en ambulerande ungdomslokal.
Tips
- Olika slags lektionsmaterial som stärker känslo- och interaktionsfärdigheterna, t.ex. känslo- och integritetsfostran på Uleåborg-modellens sidor. (på finska)
- Stärkande av delaktigheten t.ex. med stöd- och fadderelevverksamhet
- UNICEFs undervisningsmaterial till lärarnas förfogande som stöd för global fostran.
- FRK:s lektionsmaterial
- Familjeskolan i Joensuu (på finska, engelska och ryska)