Bild

Utvärderingen av kommunens barnvänlighet sker med en kartläggning av nuläget

Efter att man har bekantat sig med barnets rättigheter är det dags att kartlägga kommunens egen situation vad gäller barnrättigheterna. Redskapet för detta är en kartläggning av nuläget. I detta avsitt får du uppgifter om hur en kartläggning av nuläget ska genomföras.  

Kartläggningen av nuläget består av tre delområden: 

  • barnens åsikter   
  • struktur- och processindikatorer   
  • resultatindikatorer 

Med kartläggningen av nuläget utvärderas i vilket tillstånd barnvänligheten och barnets rättigheter är i kommunen. Syftet är att kartlägga det som redan är bra i kommunen samt att identifiera utvecklingsobjekten. Kartläggningen hjälper kommunen att identifiera i synnerhet skuggområdena vad gäller förverkligandet av barnets rättigheter. Utgående från resultaten av kartläggningen uppställer kommunen målen för sitt utvecklingsarbete En barnvänlig kommun och väljer de konkreta åtgärderna till sin handlingsplan.  


"Många aha-uppleverser har man redan fått"
Kommunkordinator

Hela kommunen deltar i genomförandet av kartläggningen

Emedan situationen i hela kommunen utvärderas i kartläggningen av nuläget, ska man ta med barn och ungdomar samt i stor omfattning olika aktörer och intressenter i kommunen. När man i kommunen fördelar utförandet av kartläggningen mellan olika instanser, ökar förståelsen för utvecklingsarbetet En barnvänlig kommun. Samtidigt delar man på ansvaret och arbetet blir gemensamt.    

Det lönar sig att reservera tillräckligt med tid i kommunen för kartläggningen av nuläget. En barnvänlig kommun-koordineringsgruppen och -koordinatorn ansvarar för inledningen av kartläggningen och sammanställningen av de slutliga resultaten. I koordineringsgruppen begrundar man vilka sektorer som är bäst lämpade att tillsammans ansvara för kartläggningen av de olika delområdena. Ju fler sektorer som utvärderar indikatorerna, desto mer omfattande och tillförlitligt resultat åstadkommer man med kartläggningen.        

Som en del av kartläggningen ska kommunen också utreda vilka åsikter barn och unga i olika ålder har om kommunens barnvänlighet. Genom att klarlägga barnens åsikter får kommunen viktig information om vilka saker och utvecklingsobjekt som är viktiga för barnen och de unga själva. 

 

Hur fortskrider kartläggningen av nuläget? 

Kartläggningen av nuläget innefattar fyra skeden: 

  1. Insamling av barnens och de ungas åsikter. 
  2. Insamling av indikatordata dvs. självutvärdering av läget beträffande barnets rättigheter och inmatning av de kommunspecifika data som fås från den nationella insamlingen av data. 
  3. Behandling av resultaten med koordineringsgruppen, barnen och andra viktiga intressenter. 
  4. Resultaten sammanfattas och distribueras inom kommunen samt till UNICEF. 
Mer information
Ytterligare tips för genomförandet av kartläggningen av nuläget 

En barnvänlig kommun-koordineringsgruppen bör begrunda vilken instans i kommunen som är den bästa att svara på de olika indikatorerna.    

  • Bland annat stadens ledningsgrupp, välfärdsgruppen, planläggningen, missbrukar- och mentalvårdstjänsterna, barnskyddet, idrotten, småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och bildningsnämnden kan höra till de bästa respondenterna.   
  • I kommunens ledningsgrupp kan man utvärdera exempelvis de indikatorer som sammanhänger med strategin, de styrande dokumenten, budgeteringen, kompetensen gällande barnets rättigheter, hörandet av barn och barnkonsekvensanalysen.  

För de arbetstagare som verkar i barnens uppväxtmiljöer (till exempel enheter för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning) kan man sammanställa frågor som ansluter sig till indikatorerna för att diskutera dem i enheten, även om man inte direkt skulle använda resultaten av diskussionerna i kartläggningen av nuläget. På så sätt får man information om interaktionen mellan barnen och de vuxna och om enheternas praxis till exempel i anslutning till barnens delaktighet. Vid de diskussioner som förs i enheterna kan man utnyttja exempelvis följande frågor:    

  • Har man inom verksamhetsområdet/i enheterna i bruk tillvägagångssätt, som tillförsäkrar varje barn möjlighet att ta upp till gemensam diskussion saker som är viktiga för hen själv?  
  • Hurdana roller erbjuds barnen/de unga i planeringen, implementeringen och utvärderingen av tjänsternas/enheternas verksamhet?   
  • Deltar barnen och de unga i skapandet av tjänsternas/ enheternas arbetskultur?  
  • Förverkligas barnens och de ungas likabehandling i den dagliga interaktionen (tal, gärningar, ord, gester) som en del av verksamheten?